Emil

Vi lyckades ta oss iväg till stranden idag och det var sååå skönt. Lagom varma, sköna vindar. Glass! Varmt i vattnet. Badtokigt barn. Emil älskar att "simma" omkring i sin badring och idag gick det vågor att guppa runt i. Och så sjunger han som Doris i Hitta Nemo: fortsätt simma, fortsätt simma. Fast han säger schwimma :)

När jag bloggade förr skrev jag ju en del om hans rätt obefintliga tal. För ett halvår sen hade han ett ordförråd (alltså ord han sa) på kanske 20 ord och han kallade fortfarande Robert för mamma. Jag tror det var i slutet av februari som vi tränade på att säga pappa en dag och plötsligt blev det rätt. Sen den dagen har han sagt pappa. Länge, i över ett år iaf, har han kallat sig själv Mimmi. Väldigt gulligt men vi har ändå väntat på att han ska kunna säga Emil. Under campingveckan tränade Klara med honom och samma där, plötsligt satt det: Eee-mij, ibland blir det även Emil. Det är helt underbart att höra honom prata och han är väl fortfarande en bit efter sina jämnåriga men för varje dag blir det längre och längre meningar! Nu väntar vi på remiss till logoped och senare i aug ska vi till hörcentralen, får väl se vad det ger, vi är iaf på väg!