En helg on the road

Så känns det i alla fall, som att vi suttit i bilen nästan hela helgen. Tidigt på lördag morgon styrde vi nämligen kosan mot Alingsås och lilla Linneas dop. Det var lugnt på vägarna och vi körde på hela vägen bortsett från ett panik-måste-gå-på-toa-stopp i Laxå. Solen hade den goda smaken att skina vilket passade bra eftersom vi var framme en timme innan dopet började. Emil fick springa av sig lite och gunga i en lekpark medan jag bättrade på sminket utomhus....undrar just hur mycket bättre det blev?

Dopet var jättefint med mycket musik och Linnea var så fin i sin klänning. Däremot var hon inte så nöjd. Jag har nog aldrig varit på ett så högljutt dop innan :) Men det spelar ju ingen roll, är man trött och kanske lite hungrig så varför inte tala om det för Gud och präst och alla andra?!

Efter tupplur var Linnea betydligt nöjdare och jag fick en hel del gos med Lillstrumpan. Vi åt smarrig smörgåstårta och åt världens godaste cheesecake(?). Emil gick på högvarv och stortrivdes med Linneas 4-åriga storebror Alexander.

Efter dopkalaset åkte vi vidare till Göteborg för att passa på att träffa en barndomsvän till Robert. Han och hans familj bor i centrala Göteborg och jag är mycket tacksam över att det var Robert och inte jag som körde. Vi hade gps som hjälp men eftersom det är ganska många filer i Göteborg och många avfarter var det inte helt lätt att fatta vad gps-tanten menade. "Ta nästa avfart" kanske låter tydligt och så men inte om det finns flera avfarter att välja på. Nu löste det sig fint ändå och vi kom fram utan problem. Emil fick ytterligare en lekkamrat, 2-åriga Vera, en glad och sprallig tjej som nästan kastade sig om halsen på Emil. Sen åt vi ugnsgrillad kyckling (så gott!!) och drack vin. Barnen somnade efter en del om och men och vi hade en trevlig kväll även om jag var övertrött redan vid 20.

I bostadsrättsföreningen fanns gästlägenheter och i en sådan skulle vi bo. Det var ett jättefint rum så det kändes som att bo på hotell, lyx! Inte lika stor lyxkänsla att vakna tjugo över fem av en hostig och ledsen superförkyld liten kille. Emil snuvade till redan natten till lördagen men vi åkte ändå eftersom han oftast inte blir så dålig och sällan har feber. Han har inte haft feber nu heller och faktiskt inte varit gnälligare än vanligt förutom på natten men det är nog så jobbigt. Framför allt har han hostat en hel del och sovit dåligt pga det.

Efter frukost packade vi in oss i bilen och åkte hem. Borta bra men hemma bäst! Trots trötthet och förkylning har det ändå varit en riktigt bra och rolig resa.

Nu sitter jag och Emil på övervåningen och kollar på Disney Junior. Från nedervåningen hörs "Vad är det för avslut!!!!???" "men vafan" och andra klassiska fotbollskommentarer. Håller tumme för att unitedspelarna sköter sig och säkrar husfriden för kvällen.