söndag 23 september 2012

Snuvigt och Emil

Hade sett fram emot en rolig helg när jag äntligen skulle hinna träffa några vänner men istället har jag lufsat runt i mjukisbyxor, snorat, hostat och sovit. Det är väl bra att den värsta förkylningen kommer på helgen så jag inte behöver sjukskriva mig men samtidigt är det rätt trist att andra helgen på mindre än än månad går åt till att vara sjuk. Nåja, det är bara att gilla läget.

Emil är också förkyld men det har han varit konstant sen han började föris, snuva är hans normaltillstånd numer känns det som.Förra helgen hade han feber men bara i ungefär ett dygn sen var han pigg igen. Förutom att alltid vara förkyld har det hänt en hel del på Emilfronten. Dels har han vuxit lite på längden nu på slutet och i och med det lärt sig klättra upp i både soffor och på stolar. Det kommer bli en klättrare av den här pojken och jag har redan satt hjärtat i halsgropen ex antal gånger den här helgen. Medvetenheten har ökat ordentligt sen förskolestart och han visar mycket mer förståelse för saker däremot går det segt med pratandet. Hittills är det katt, titta, där och mamma och pappa som han kör med. Han ljudar mycket och har massa olika läten för sig så jag hoppas det sker ett genombrott snart. Han kan hoppa (och inte bara typ gunga med benen), klappa fint, peka på olika kroppsdelar, hämta saker man ber om och till skillnad från tidigare förstår han när man säger nej eller sluta.

Emil för ett år sen och Emil för en vecka sen. 

2 kommentarer:

  1. Det är verkligen inte dags att oroa sig för talet än! Fast jag vet hur man är...

    SvaraRadera
  2. Nä jag vet, det kommer när det kommer såklart. Tyvärr är jag ju oron personifierad men jag tränar på att sluta noja!

    SvaraRadera