Livet är som det är

Idag är jag (hittills) på betydligt bättre humör. Framgångsfaktorer: ren diskbänk och rent köksbord gör att jag slipper hyperventilera så fort jag går in i köket. Och att Linn sov i insatsen i över en timme efter att vi kom hem från förskolan. Fick dessutom Emil att pyssla hela denna tid och därmed slapp jag leka med bilar (leka med leksaker är verkligen det tråkigaste jag vet!).

Jag behöver paus från barnen ibland men det verkar oerhört svårt nu. Linn ratar inte sin pappa helt men det är max en timme hon står ut med honom, åtminstone kvällstid. Hon är över lag rätt missnöjd kvällstid och jag tror hon är trött. Igår gick jag och la mig med henne strax efter åtta. Hon ville gärna amma då och då men sov hela tiden och detta tror jag är det bästa för henne men gissa hur kul det är att vara fast i sovrummet från ca 20 varje kväll. När vi är uppe längre kan hon vara nöjd periodvis men kommer inte till ro för natten förrän väldigt sent, ibland efter midnatt. Häromkvällen fick Robert ta henne vid ca 22 och hon var mer eller mindre ledsen i en timme innan han la henne hos mig igen. Om hon tog napp kanske det skulle kunna lugna henne men hon vill/kan ju inte utan det är tryggheten i bröstet som gäller. 

Jaja, det varar inte för evigt, bit ihop varannan dag och bryt ihop varannan dag så blir det nog bra, haha