Tågresan gick jättebra. I Västerås klev jag och en annan mamma på dubbeldäckaren och där stod vi och blockerade mittgången för alla(rollatortanter, gamla gubbar och andra som förstås skulle krångla sig förbi), handfallna och utan att riktigt veta hur vi skulle göra. Min vagn var i vägen och i den låg en tokskrikande Emil. Den andra mamman hade ingen vagn men en jättestor och tung resväska. Som tur var kom en kvinna till vår räddning och medan hon och mamman baxade upp den tunga resväskan höll jag mammans barn innan kvinnan hjälpte mig upp för trapporna med vagnen. Men där slutade dramatiken för resten av resan flöt på utan missöden och jag fick god hjälp av frivillig yngling, vänlig tågpersonal och tillslut i Karlstad av pappa. Innan jag gick av där frågade en halvskröplig tant om jag ville ha hjälp av och det var ju jätterart men ganska glad att jag hade pappa för tusan vet hur hon skulle orkat kånka ner vagnen.
Emil gillade att åka tåg och sista biten flirtade han in sig hos en glad värmländska och där hade även jag fått uppleva detta med tokstirrande barn (från andra perspektivet). Bilresan till Säffle gick också fint.
Imorgon ska jag träffa en gammal klasskompis från grundskolan som också fick en liten kille i maj, kul. Nu blir det kvällsmacka med räkor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar