Vår!!!

Att få ta morgonkaffet i solen är underbart! Bilden är ett par veckor gammal och den här helgen har det gått fint att sitta ute utan filtar och extra tröjor. Snön är ju äääntligen puts veck också. Snart är det dags att börja använda planeringsbordet, det är full fräs på tomatplantor och krasse och jag längtar tills jag kan ställa ut allt sånt. Funderar lite på växthus faktiskt men jag vet inte, det kräver ju visst engagemang. Just nu kör jag på med en massa miniväxtlådor men de räcker inte till på höjden så länge till. Nu i helgen har vi varit i Karlskoga för att fira plastsvärfar (tänk att man kan ha dubbelt upp av svärisar, det är tur att de är så rara allihopa) och jag har mest bara suttit hela helgen och blivit servad. Kul att träffa Pyrets kusin Alva som snart blir ett år. Det blir av någon outgrundlig anledning ganska mkt barnsnack när man själv är höggravid och träffar småbarnsföräldrar. Trevligt men jag börjar tröttna lite på magfokuset. Apropå just magen (som jag visserligen börjar tröttna på men som likväl styr rätt mkt i mitt liv just nu) var vi lite hastigt och lustigt på besök på förlossningen i fredags. Inte för att föda barn utan för att ultraljudshälsa på bebis! Barnmorskorna har nämligen klämt och klämt men inte kunnat lista ut om huvudet är uppe eller nere och därför skickat vidare till specialistmödravården. När jag ringde för att boka tid i fredags förmiddag visade det sig dock att de hade fullt närmsta veckan och längre ville de inte vänta ifall det skulle bli aktuellt med en vändning. "Men du kan få komma in idag till förlossningen" Det var inte så mycket att orda om utan bara snabbt hitta en lösning för eftermiddagen som visserligen inte innehöll några lektioner men däremot redovisningar, möten, workshop och annat. Robert kunde också komma loss så vi åkte båda två vilket kändes skönt. Och ännu skönare var det när läkaren konstaterade att huvudet låg åt rätt håll eftersom man hört skräckhistorier om sådana där vändningar. Huvudet var dock inte fixerat så får Pyret för sig att göra en kullerbytta är vi tillbaka på ruta ett. Ultraljudet i sig var ju inte jättespännande eftersom det i princip inte går att se något för utom gråa fält men ändå skönt när läkaren säger att allt ser bra ut. Det vi däremot kunde se jättetydligt var hjärtat med alla kamrar och det var lite häftigt. Imorgon är det besök hos bm igen. Är där varje vecka nu eftersom blodtrycket ligger på gränsen till för högt så varje gång gäller det att hålla tummar för att det inte rusat iväg eller att det finns tecken på havandeskapsförgiftning. Nu ska jag bara jobba en dryg vecka till i alla fall, sen ska jag ta det koooolugnt.